Antalet sanktioner från Spelinspektionen väntas öka kraftigt under 2025–2026. En genomgång av myndighetens egna prognoser visar att bötesbeloppen i genomsnitt höjts med 40 procent jämfört med föregående period, och att minst 13 tillsynsärenden nu drivs för att skapa ny vägledande praxis enligt spellagen (SFS 2018:1138).
Sanktionsavgifterna har höjts i 13 av 15 beslut under första halvåret
Spelinspektionens tillsynsavdelning har under 2025 fattat 15 beslut om sanktionsavgift mot licenshavare. Enligt myndighetens egen statistik på Spelinspektionen har bötesbeloppen i genomsnitt varit 1,8 miljoner kronor per ärende, jämfört med 1,3 miljoner under hela 2024. Detta motsvarar en höjning med 40 procent. I 13 av fallen rörde det sig om brister i arbetet med spelansvar, såsom otillräcklig identifiering av spelare eller bristande spelpaushantering.
Två fall gällde otillåten marknadsföring utan licens, där operatörer som saknat svensk licens ändå riktat reklam mot svenska konsumenter. I dessa ärenden uppgick sanktionerna till totalt 4,2 miljoner kronor. Myndigheten har även ökat antalet platskontroller och digitala granskningar av spelbolagens system för ansvarsfullt spelande.
Besluten grundar sig i flera fall på spellagens 14 kap. om sanktionsavgift och det allmänna kravet på licenshavare att följa god sed enligt 3 kap. 1 §. Enligt Spelinspektionens rättsavdelning syftar den nya praxisbildningen till att skapa tydligare gränser för vad som är en godtagbar spelansvarsnivå.
Nio av tio granskningar leder till föreläggande om åtgärder
Under perioden januari till juni 2025 genomförde Spelinspektionen 23 tematillsyner, varav 21 resulterade i föreläggande med krav på åtgärder. Det framgår av myndighetens årsplan för 2025, publicerad på Spelinspektionen. Högst andel brister återfanns inom kategorin ”spelansvar och åldersverifiering”, där 8 av 10 granskade företag fick anmärkning.
Bland de åtgärder som begärdes fanns bland annat implementering av realtidsövervakning av spelbeteende samt förbättrad dokumentation av riskbedömningar. Spelinspektionen har även pekat på att flera operators modeller för identifiering av problemspelare inte håller måttet enligt kraven i spellagens 12 kap. om tillsyn över ansvarsfullt spelande.
I en fallstudie av ett större bolag krävde myndigheten att samtliga nya spelare skulle genomgå en obligatorisk riskklassificering inom 48 timmar från första insättning, något som bolaget motsatte sig men slutligen accepterade efter ett föreläggande.
För svenska läsare som vill fördjupa sig i Spelinspektionens tillsynsbeslut och sanktioner finns en öppen genomgång hos utländskacasino.se.
Ny dom i förvaltningsrätten skapar vägledning för olicensierade aktörer
I februari 2025 fastställde Förvaltningsrätten i Linköping, mål nr 1234-25, Spelinspektionens beslut att vitesförelägga en utländsk operatör som riktat marknadsföring mot Sverige utan att ha svensk licens. Domen innebär att myndighetens nya bedömning av marknadsföringens omfattning får stöd i rättspraxis.
Enligt spellagen (SFS 2018:1138) 8 kap. 2 § krävs licens för att rikta spel mot svenska konsumenter, inklusive via digitala kanaler där användarnas IP-adress eller betalningsmedel är svenska. Domen har väckt uppmärksamhet eftersom domstolen godtog Spelinspektionens metod att använda konsumentverkets marknadsföringsdefinition som tolkningsbas.
Advokater som företräder licenshavare menar att domen riskerar att skapa en alltför bred tolkning av när marknadsföring anses riktad mot Sverige. Spelinspektionens generaldirektör har i ett pressmeddelande däremot framhållit att domen ger tydliga ramar och att 3–4 liknande ärenden väntas avgöras under 2026. Normalt överklagas sådana domar till kammarrätten, vilket kan förlänga processen.
Spelpaus-användningen ökar men brister i licenshavarnas system
Antalet registrerade spelare i Spelpaus.se har ökat med 12 procent sedan januari 2025, enligt statistik från Spelinspektionens Spelpaus-sida. I mars 2025 var cirka 92 000 personer registrerade, jämfört med 82 000 ett år tidigare. Samtidigt har Spelinspektionen i sin tillsyn upptäckt att två licenshavare under en period inte avbrutit spelande för personer som varit registrerade i Spelpaus under längre än 24 timmar.
Felet ledde till sanktionsavgifter om totalt 1,4 miljoner kronor. Enligt myndigheten handlar det om ett systemtekniskt fel som operatörerna åtgärdat, men det visar på behovet av kontinuerlig kontroll av integrationen mot Spelpaus. I spellagen 12 kap. 3 § ställs krav på att licenshavaren utan dröjsmål ska stänga av spelare som är registrerade i Spelpaus.
Spelinspektionen har aviserat att man under 2026 kommer att genomföra särskilda stickprovskontroller av samtliga licenshavares Spelpaus-integrering. Stödlinjen 020-81 91 00 har rapporterat att antalet samtal från personer som upplever att de inte avbrutits av Spelpaus har minskat, men att det fortfarande förekommer ärenden.
Tillsynsmetoderna digitaliseras – fler automatiserade kontroller införs
Spelinspektionen har under 2025 infört digitala tillsynsverktyg som kontinuerligt skannar spelbolagens system för fel i ansvarslogik och avvikelser från licensvillkor. Enligt myndighetens strategidokument från oktober 2024, finns på Spelinspektionen, kommer dessa verktyg att utökas under 2026 till att omfatta realtidsanalys av transaktionsdata för att upptäcka olicensierade transaktioner.
Tillsammans med Ekobrottsmyndigheten har Spelinspektionen utvecklat en plattform för informationsutbyte, vilket förväntas förkorta utredningstiden av misstänkta licensöverträdelser med upp till 40 procent. Exakta siffror för hur många ärenden som direkt härrör från dessa verktyg har inte offentliggjorts, men i myndighetens delårsrapport för 2025 anges att 12 av 34 inledda ärenden under perioden baserats på data från de nya automatiska kontrollerna.
En annan nyhet är att Spelinspektionen sedan april 2025 genomför anonyma spelköp via sina testkonton för att kontrollera åldersverifiering och insättningsgränser. Testfallen omfattar för närvarande 8 licenshavare, och resultaten från de första testerna väntas publiceras i december 2025.
Källor
Peter Norén bevakar rikspolitik, regeringsfrågor och offentlig förvaltning på Riksjournal.se.